Gjuta betongplatta på mark

5 juni, 2015 at 11:11

By

Husgrunden är det viktigaste du kommer göra för ditt framtida hus. En stabil grund i rätt utförande gör att ditt hus kommer stå länge och stadigt. En av de vanligaste husgrunderna är att gjuta betongplatta på mark. Vi berättar hur du gör och vad du behöver tänka på.

Lastplan

Hur många kN/kvm eller kN/m last kommer ditt hus att utgöra? Lastplanen behövs för att grundleverantören ska kunna ge dig rätt ritning. De laster som är viktiga att ta reda på är:

  • Linjelaster som löper längs med kantbalken. Anges som kN/m.
  • Linjelaster inne i betongplattan, anges i kN/m.
  • Punktlaster, anges i kN/kvm. Du har normalt punktlaster vid öppna planlösningar med bärande pelare.

Markundersökning

Man genomför en markundersökning för att ta reda på markförhållandena. Svaren du vill ha från en markundersökning är många

  • Ger marken ifrån sig radon?
  • Behöver du bygga på sten eller berg?
  • Behöver du spränga och påla?
  • Vilka jordarter består marken av?
  • Grundvattensförhållanden

Bygglov

För ett normalt bostadshus behöver du bygglov. Utbyggnad på 15 kvm och 25 kvm stora komplementshus (s.k. Attefallshus) behöver det däremot inte, då det räcker att göra en bygganmälan och få okej från kommunen om byggstart.

Du behöver ta fram vissa handlingar för din bygglovsansökan. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun och prata med dem om vad du behöver. På den här punkten kan det vara bra att be ett proffs att göra i ordning alla ritningar. Skickar du in handlingarna som privatperson kommer byggnadsnämnden att granska dig hårdare än om de ser att ritningarna gjorts av ett proffs. Vissa ritningar som behövs är till exempel:

  • Fasadritningar
  • Planritningar
  • Situationsplan
  • Sektionsritningar
  • Detaljritningar

Offert på husgrund

Ta in flera offerter på byggmaterial och mark- och grundarbetet. Vill du ha ett komplett grundpaket ska du se till att få med armering, cellplast, kantelement och vattenburen golvvärme (troligast vid gjutning av platta på mark). Om du tänker vara delaktig i bygget kan kostnaden gå ner för det mark- och grundarbete som behöver göras.

Dränering, vatten och avlopp

Regnvatten, infiltrationsvatten, grundvatten och kapillärt stigande vatten. Hur ska det tas om hand? Hör efter med kommunen om vilka regler som gäller.

Uppvärmning – vattenburen golvvärme

Gjuter du platta på mark ska du förmodligen använda vattenburen golvvärme. Detta kan ingå om du köper kompletta grundpaket. Då gjuts golvvärmen in i betongplattan och de är viktigt att följa instruktionerna från leverantören. Också viktigt att anteckna var slingorna i golvet går någonstans, om man i framtiden skulle behöva åtgärda något. Låt en rörmokare provtrycka golvvärmen innan och efter att betongen gjuts.

Markarbete – schaktning och sprängning

Vid markarbetet ser man till att schakta bort all matjord ner till grundläggningsdjupet och tar hänsyn till yttre VA- och dräneringsledningar. När dessa är på plats återfyller man med dränerande material. Basen för betongplattan är normalt en komprimerad bädd av dräneringsgrus eller makadam. Detta ska förhindra tjällyftning och fuktproblem.

Du behöver grävmaskin och utrustning för eventuell sprängning och vi rekommenderar att du tar in proffs för den här delen av arbete med din grundläggning.

Markduk/fiberduk – geotextilier

Vill man inte blanda ihop det dränerande materialet med lera efter att ha grävt bort matjorden kan man använda geotextilier för att hålla dem isär.

Radonduk

Radonsäkra ditt hus genom att lägga en radonduk. Radonduken är uppbyggd av olika membran som fångar upp radongasen så att den inte kommer in i huset. Du kan fråga din kommun och/eller göra en provtagning. En provtagning är kostsam, så att köpa och lägga en radonduk på direkten (om du vet att det finns risk för radon) är en bra investering.

Grundelement

När du ska placera ut grundelementen på din komprimerade bädd av dränerande material börjar du med ett hörnelement som är ett rakt element med betong på en gavel, med urtag för att ansluta med ett standardelement. De olika elementen kopplas samman med skarvbleck. Det här jobbet är ganska enkelt och du ska kunna utföra det själv. Grundelementen väger inte mycket och du behöver inga maskiner.

Att gjuta in cellplast ger en effektiv isolering av husgrunden. Se till att fästa cellplasten med grundelementen så att den inte lyfter när du gjuter betongen. Det mest tidskrävande med isoleringen är att skära till plats för avloppsrör. Det är däremot så enkelt att du ska kunna göra det själv.

Armering och armeringsdistanser

Med armering och gör du grundelementen stabila. Använd monteringsplattor för att ge lite extra tyngd åt elementen och bilda distans åt armeringsjärnen.

Köldbryggebrytare i husgrund

En köldbryggebrytare gör så att betongplattan och kantbalken inte står i förbindelse med varandra, vilket förhindrar kantbalken från att kyla ner betongplattan. En köldbryggebrytare består oftast av cellplast och måste placeras så att den hamnar under väggen, vilket innebär att väggen måste vara ganska tjock.

Kantbalken

Det är kantbalken som bär upp husets stora laster, varför den behöver lite extra uppmärksamhet vid grundläggningen. Om gjutning av kantbalk och betongplatta sker samtidigt behövs ingen återfyllnad. Det behövs däremot om de gjuts separat, detta för att stabilisera kantbalken som ju bär upp stora laster. Beroende på vilka laster kantbalken ska bära upp bör kantabalkens bredd anpassas.

Gjuta betongplattan

Blanda betongen själv eller beställ en betongbil. En ”normal” villagrund kan kräva åtminstone 15 kubikmeter betong, så en betongbil är ofta att föredra. Ju större grund, desto större skäl att hyra in en betongbil. Normalt behövs cirka 10 centimeter betongplatta som täcker hela grunden plus kantbalken.

För att öka hållfastheten i betongplattan ska den innehålla så lite vatten som möjligt. Vibrera betongen för att minska vattenmängden och för att skaka ut betongen i hela grunden. Därför är det dumt att gjuta om det väntas komma regn.

Gjut inte heller i minusgrader. Kylan fryser betongen, vilket inte är bra eftersom dess egenskaper försämras. Det får heller inte vara under stekheta sommardagar som betongplattan gjuts, eftersom det finns risk för (för) tidig avdunstning. En bra temperatur är 8 grader Celsius. Du bör under normala omständigheter kunna gå på betongplattan efter en halv dag ungefär.

Tidsåtgången är att räkna med ½-1 dag, inkluderat utjämning/vibrering av betongen.

Även om för mycket vatten inte är bra för betongens hållfasthet, ska du efter att du gjutit betongen vattna betongen. Första veckan kan/bör du vattna dagligen med vattendimma. Du kan bygga ett klimatskal redan efter första veckan, men undvik att lägga innergolv för att slippa risken att bygga in fukt i huset när vatten avdunstar från betongen.

När grunden är gjuten ska rörmokaren provtrycka värmesystemet igen.

Lycka till med din gjutning av din husgrund!

About the Author